Drömmare

Drömmar

Jag, innan cortisonet förvandlade mig.

Kunde inte sova längre. Lika bra att stiga upp istället för att ligga och vända och vrida mig. Gick på toa, hörde hur Max gnällde (korsning mellan strävhårig tax och gårdshund, 11 år) in ifrån köket. Hittade honom liggande nedanför kökssoffan i en konstig ställning och trodde för en kort stund att han brutit ett ben, men en klo hade fastnat i halsbandet, därav den konstiga ställningen! Matte fixade det och sedan var allt frid och fröjd. De fick lite "smaskens" (efter Pentti Vargs uttryck i Fablernas Värld) båda två, faktiskt!

Jag drömmer jämt! Tror inte det har gått en enda natt i mitt liv utan drömmar. Allt från att jag läser en bok, outgiven i verkliga livet, är tillbaka i mina studiestäder och hittar inte till skolan, kommer försent, har inget svar på tentorna, städar - både ensam och med mamma (städar nästan varje natt - hatar att städa, så ni förstår att detblir en dubbel påfrestning!), är utomlands, ska utomlands men har svårt att hinna med flyget, tappat passet... med andra ord allt! I natt drömde jag för första gången om några som jag läste engelska med på universitetet i Umeå - Bosse och Maria, och Peppen som var tillsammans med Maria. När jag vaknade var jag lite konfunderad. Varför nu, efter snart 40 år? Kan inte hitta någon "vakenlänk" som skulle ha kunnat initiera detta! Märkligt. Har inte träffat någon av dem efter tiden med engelskstudierna heller. Jag undrar vad de gör idag? Hur det har gått för dem? Drömmen var så verklig: jag var tillbaka i mitt studentrum och .... allt såg ut precis som då!

Hjärnan är verkligen ett storslaget lagringsmagasin/fantasiuppslag: plockar ut en exakt bild av mitt rum, men låter en annan händelse ta plats! Vi satt och läste till en tenta  om amerikanskt liv o leverne bl a. Om hur presidentvalet går till! Tror faktiskt att jag läste till en sådan tenta, men inte med dem utan ensam natten innan! Det är ofta så jag klarat mina studier: att läsa natten innan, om jag inte hade huvudvärk då. Denna helvetiska huvudvärk som varit en ständig följeslagare sedan 10-års åldern! Ibland får jag bara lust att ställa mig och skrika! Det känns så orättvist. (Hur många kan inte säga det!).

 

TV-kockar

Mannerström

Torskrygg i ugn a la Mannerström    (mytaste.se)

"Det är mycket nu". Håller verkligen med. Nu är det kockar på härsan och tvärsan så fort man sätter på TVn. Ändå har jag bara de markbundna kanalerna. Och Mannerström mitt i alltihop. Jag tycker faktiskt att han är bra som domare i "Sveriges Mästerkock". Han har integritet! Inget fjant här inte. Blir lite ledsen när han ser ett misslyckande som inte borde ha varit mm och det uppskattar jag. Han sätter sig inte på någon hög häst - som han mycket väl skulle ha kunna gjort! (Haha, Mannerström på en hög häst - såg plötsligt bilden framför mig). 

Det jag i första hand tänker på är fisk, Mannerström vs fisk! Jag älskar fisk, all fisk tror jag (måste lägga in en liten brasklapp där..). Men rå fisk har jag inte någon högre tanke om. Kan inte tro att jag skulle vilja äta sushi t ex. Jag kan vara hur bestämd som helst att jag ska gå och handla fisk i ngt stånd, men när jag känner lukten, ändrar jag mig.  Efter ett besök i Feskekörka  kräktes jag! 

Så, som ni förstår,  är min fisk välstekt och överkokt! Har nog det efter pappa. Han fiskade väldigt mycket,  så vi är uppvuxna på fisk. Alldeles färfärligt överkokt fisk. Den kunde få koka någon timme och sedan ligga kvar i spadet över natten. Det var kokt fisk det. Oftast med gräslökssås.  Men det var gott! Bara fisken var "benlös"! Det minsta lilla ben och det var kört. Slutätet. Jag var inte gammal då jag började bena själv. Det tog tid, men det blev iaf benlöst!

Så, Mannerström, hur låter det? Tänk, om man hade haft råd (eller om Mannerström hade kunnat bjuda; nu var jag väl inte lite fräck..)  att gå på hans "Sjömagasinet" (har han den fortfarande?) och kunnat beställa in fisk så som fiskkockarna anser att fisk ska vara tillagad? I stort sett rå; det är väl därför den faller isär i dessa blänkande skivor. Det vore väl nåt... Mannerström...?? Är du där? Hör du mig? Mannerström... hoho...