...soleruptioner!
Jag kom på i morse att det skulle bli solförmörkelse! Visste att jag sett ett par svetsglasögon liggande någonstans, men jag fick naturligtvis leta förgäves. Jag har ju ännu inte fått ordning på allt och sorterat så att jag vet var jag har saker och ting. Väldigt enerverande. Jag hoppas att min kreativitet ska komma tillbaka, så att jag får något gjort. Har haft lite ideer om vad jag ska göra, men de försvann med diabetesen. Nu går jag omkring och väntar på att vindarna ska vända. Tror jag sovit i fem-sex veckor nu. Ingenting har blivit gjort. Men jag är i alla fall inte deprimerad och det känns bra - ett första steg!
Det hände nog samma sak för min syster Ingrid idag, när hon skulle fotografera solförmörkelsen! Filter till kameran! Men hon lyckades som vanligt få till bilder i alla fall. Bilder med lite mystik över och bilder av soleruptionerna istället för förmörkelsen! En av bilderna är precis en sådan som jag skulle vilja se en mörk kväll för att kunna säga: "Beam me up, strangers!" Tänk, om.... jag ryser! Men vilket äventyr det skulle vara - undrar om man kom tillbaka?
Senaste totala solförmörkelsen var 1954, det år jag föddes. Jag var bara drygt 4 månader då. Så det har gått 61 år för att vi ska få se en solförmörkelse till. Nästa ska tydligen inte infalla förrän år 2126 och sedan 2133. Nära varandra då. Som det var i första hälfen av 1900-talet: 1914, 1927, 1945 och 1954. Så ojämt! Nu ses förmörkelserna ju från olika delar av landet. Jag vet faktiskt inte om den kan ses från hela landet samtidigt någon gång. Nej, banan kan väl inte gå längstmed... Ska nog inte gå in närmare på det resonemanget, då vet man aldrig var jag hamnar! Synd att jag inte hittade glasögonen, för nu vågade jag inte titta på riktigt!
Foto: Ingrid Sandström
