Elektra...

... en grekisk tragedi.

När Norrlandsoperan i Umeå producerade Elektra i La Fura dels Baus regi var jag där! I augusti 2014, under huvudstadsåret. Jag var där och fick se denna magiska uppsättning av operan! En upplevelse som jag nog aldrig kommer i närheten av igen. (Just då var jag väldigt utan pengar, men min syster M lånade mig så jag kunde åka. Tusen tack för det!). 

 Chrysotemis och Elektra

Jag kan se det framför mig när jag vill. Det första som hände var att tre stora containrar fyllda med "blod" öppnades och tusentals liter med färgat vatten rann ut! Sedan bara fortsatte spänningen; 12 m höga metalljättar, bengaliska och vanliga eldar som lyste upp himlen, navelsträngen som hela tiden ormar sig runt Elektra (hon hugger av den i slutet=fri?), Klytaimnestras "30-huvuden-kropp", Elektras (svart) och hennes syster Chrysotemis (vit)  intrigerande mm. Och allt utspelar sig på "världens största operascen", 200 m lång och 40 m bred, som föreställer kung Agamemnos grav. (Utomhus på parkerings-platsen inom det gamla militärområdet). Där krälar, kryper och travar skådespelarna och statisterna fram, ca 100 personer, i grus och färgat vatten. Inte lättspelat precis. Kyligt och lite blåsigt var det den här kvällen och det första jag undrade var om rösterna skulle hålla. Det gjorde de och det var ett mirakel bara det. Med väldigt duktiga sångare: Elektra - Ingela Brimberg, Chrysotemis - Susanne Levonen och Klytaimnestra - Ingrid Tobiasson. Orkestern stod inte ute i blåsten utan befann sig i en byggnad intill; tur var väl det annars hade de förmodligen varit notlösa!

 Elektra

Elektra i den grekiska mytologin var dotter till kung Agamemnon och Klytaimnestra. Hon hämnades sin far (som dödades av Klitaimnestra och hennes älskare) genom att hetsa sin bror Orestes att döda deras mamma. La Fura har utgått från Richard Strauss opera från 1909 som bygger på Sofokles tragedi och jobbar här lite som grekernas själva gjorde med deux-ex-machina-lösningar. (Scenteknik som gick ut på att en Gud sänktes ner från scen-himlen för att lösa någon dilemma).

La Fura dels Baus (från Katalonien) startade som en gatuteatergrupp 1979, men idag är de en internationell kultgrupp känd för sina spektakulära jätteproduktioner, scenkonst i storformat med mycket teknik, eld och kranar. De har bl a gjort OS-invigningen i Barcelona 1992 och Verdis Aida i Verona 2013.

Tiden rann iväg och jag ville inte att det skulle ta slut! Jag satt som i en bubbla och där fanns jag och "showen"/operan. Lite show var det också, i och med all teknik mm. Men det har jag inget emot, det tillförde sitt till tolkningen. Jag är glad att jag fick möjlighet att se den (och inte låg i huvudvärk som vanligt, bara det!!!)!