Nobelpristagare

Arvid Carlsson

Det finns inte någon som jag beundrar så mycket som Arvid Carlsson.  Han fick Nobelpris 2000. (För  upptäckten att dopamin är en signalsubstans i hjärnan ). Professor emeritus. En mirakelman! Han fyller snart 92 år, men tror ni att han lagt av med sin forskning? Icke!  Nu har han en mirakelmedicin på gång, med en substans som kan hjälpa de som lider av hjärntrötthet, MS, ADHD, parkinsons och de med alkoholberoende! (Läs i Aftonbladet idag). Är det inte fantastiskt?

Läste någonstans (kommer inte ihåg var, så jag har ingen referens att ge er)  att han sålde sitt patent,  därför att han trodde att det skulle gå fortare med forskningen då,  men när inget hände  köpte han tillbaka det för att försöka själv. Han har intresserat sig för Huntingtons sjukdom  (påverkar motoriken, ger depressioner, psykoser o så småningom demens; leder till döden). Och substansen ACR 16 har i kliniska studier visat sig vara något som ev kan komma att fungera,  åtminstone som bromsmedicin.

Men forskningen tar tid; det är ju också ett intrikat område att forska kring.  Jag önskar honom verkligen all lycka. Just Huntingtons ligger mig väldigt varmt om hjärtat, eftersom den finns i vår släkt. Skulle helst se att vi hade ett botemedel redan i morgon! Eller åtminstone en fullverkande bromsmedicin! Men det fungerar ju inte så...

                          ******      ******      ******      ******      ******

Sjukdom/skada/diagnos      HUNTINGTONS SJUKDOM       G10     (Socialstyrelsen) 

Huntingtons sjukdom är en ärftlig, fortskridande neurologisk och neuropsykiatrisk sjukdom som beror på störd funktion av nervceller i hjärnan. Den leder till en kombination av neurologiska, motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom. Vanligtvis börjar dessa visa sig mellan 30 och 50 års ålder.

Sjukdomen har fått sitt namn efter den amerikanske läkaren George Huntington, som beskrev den 1872. Redan på 1500-talet hade sjukdomen beskrivits som danssjuka (chorea av grekiska choreia, dans) på grund av de snabba, okontrollerade rörelser den kan medföra. Länge kallades den Huntingtons chorea eller Chorea Huntington. Numera används benämningen Huntingtons sjukdom, eftersom de ofrivilliga rörelserna bara är ett av flera symtom.

Det finns också en ovanlig, juvenil form av Huntingtons sjukdom som visar sig före 20 års ålder (juvenil form). Mellan 3 och 10 procent av alla med sjukdomen har denna tidiga form.

Förekomst

Huntingtons sjukdom finns hos mellan 6 och 12 personer per 100 000 invånare.  Uppskattningsvis finns det cirka  1 000 personer med sjukdomen i Sverige. Den förekommer lika ofta hos kvinnor som hos män.

(Se  www.socialstyrelsen.se för hela innehållet.)