Nya sedlar...

... nya tider!

Nya sedlar!

Riksbanken presenterade "stolt"  de nya sedlarna - jag tycker inte om dem! Hade trott det skulle komma något nytt, något som visar vår tid, NU! De här är ju i stort sett i linje med de gamla.  Döda kändisar då som nu. "Kulturresan" kallas de och gjorda av  Göran Österlund,  som också var med och gjorde de vi haft tills nu. Det kunde ju åtminstone varit en kulturresa som visat vårt kulturarv!  Höga Kusten,  Stora Alvaret,  Muddus,  skärgården, stenristningar  m fl platser.  Några av våra nationalparker och/eller andra fina platser som vi är stolta över att ha! Det skulle jag ha uppskattat mer. Varför "gubbar/gummor"? Igen! Tycker inte att gravyren är speciellt bra gjord. Kan inte säga att det blev en bra bild av Greta Garbo; tycker inte att hon "är sig lik"! Inte de andra blev 100% porträttlika heller, eller gnäller jag bara?

Gamla sedlarna; Hej då, Gustav!

De nya sedlarna 20, 50, 200 och 1000 kommer nu i oktober 2015.  (De gamla 20, 50 och 1000 försvinner för gott 30e juni 2016). Först i oktober 2016 kommer nya 100- och 500-krsedlarna. (Medan de gamla 100 och 500 försvinner sista juni 2017). Det gäller att se till att man löser in de man har liggande i madrassen!!!

Mynten blir också nya, förutom 10-krsmyntet, men först 2016 och de gamla verkar kunna användas jämsides.  Ettöringarna och mynten upp till 50-öringarna är ju redan borta, men övriga mynt blir kvar. Läste att enkronan och tvåkronan präglade efter 1875 respektive 1876 är giltiga som betalningsmedel! 5-kronan präglad efter 1954 och 10-kronan efter 1991 (det var väl då den kom) är också OK att använda. Numera är det lite värde i dem, koppar och nickel bara. 

Tidsschema

Mynt som man inte kan betala med längre, är inget värda alls! De kan överhuvudtaget inte lösas in längre, varken på bank eller av Riksbanken - de betraktas som metallskrot! Och där, fel av mig, har de ett värde förstås om de lämnas in till me-tallåtervinnigen. För visst är det så att det man lämnar in dit vägs och man får betalt efter vikten? Tror det. Men många ören lär det nog inte bli!

Kuriosa:  Många äldre mynt med silverinnehåll har smälts ned.  En-kronor efter 1968 innehåller inget silver, två-kronor inget efter1966. Fem-kronorna har inget silverinne-håll, såvida de inte är jubileums-mynt eller så.  Ett undantag:  Den stora fem-kronan från 1935,  största myntet vi haft! Den innehåller 90 % silver! Man skulle haft ett gäng sådana i madrassen. Lite knöligt kanske, men vadå...

Egoistiskt...

...eller ekologiskt?

Jorden vi ärvde......

Apropå reklam:  Den är lite små-rolig, den reklamsnutten! Barn gör sig ofta bra i reklam. För visst är det så att vi handlar egoistiskt! Åt-minstone när jag går till mig själv! Många gånger blir det för dyrt att handla ekologiska produkter, även om jag gärna skulle vilja göra det. Numera är det bara "om sig och kring sig" som gäller!

För min del handlar jag ju jämt ego-istiskt, eftersom jag är ensam och inte behöver ta hänsyn till någon annas smak. Vill jag köpa fyra stora byttor med glass, så gör jag det! Behöver inte ens gömma kassen när jag kommer hem, för ingen ser den. (Förutom hundarna då, särskilt Lexi som snusar på kassarna för att känna efter om jag köpt smaskens som jag lovade när jag åkte!) Nej, jag köper inte så mycket glass nu, efter diabetes-chocken, så lite måste jag ändå gallra och kan inte vara lika egoistisk som förr. Trist!

Men det är ändå så, att när jag handlar nu så kollar jag faktiskt priserna på ekologiskt vs vanligt. Ligger de ungefär på samma prisnivå, så väljer jag den ekologiska produkten, utan att jag direkt bestämt mig för att ta den "bättre" varianten! Lite undermedvetet så att säga. Märker det när jag sedan tar fram något att tillaga eller äta: "Va, har jag köpt den här! Se'n när började jag köpa ekologiskt? Har den hamnat i min kasse av misstag? Nej, visst ja, den blev ju inte dyrare med den här! Måste känna efter riktigt mycket nu om den smakar bättre eller om jag bara räddar planeten! Jo, jo, minsann!" Indoktrinering på hög nivå???

Hjärntvättad eller inte, hur stor är skillnaden? Hur mycket mindre tär vi på "planeten" om vi väljer ekologiskt? Jag har inte satt mig in i det. Har bara hört att de ekologiska bönderna har det svårt med att sälja sina produkter - det gäller väl för de vanliga bönderna också? Det är klart att man kanske får i sig mindre gifter, vilket i förläng-ningen ger ett friskare liv??? Är det så? Klart jag vill äta en hälsosammare kost, vem vill inte det? Men till vilket pris? Blir priset det dubbla då har jag ingen möjlighet att välja den hälso-samma vägen! Är det därför vi har så stor andel feta människor;  skräpmaten är billig! Nu väljer jag inte skräpmaten heller. Knappt några halvfabrikat och ytterst sällan något färdiglagat! Mycket grönsaker blir det numera, av alla sorter! Tur att jag alltid gillat dem, de gröna! Så, om jag tänker efter, så äter jag faktiskt hälsosammare, även om det inte alltid är ekologiskt! Jag tror det får räcka med det. Ska inte bekymra mig så mycket, bara fortsätta på den inslagna vägen! Så bra att jag kunde "skriva" mig fram till den ståndpunkten!

Ser inte så "nyttigt" ut, varken för oss eller "sprutaren"!

Melodifestivalen...

 Måns Z

...festivalen?

Han vann! Måns Zelmerlöw! Han vann! Hade jag aldrig trott, men med tanke på utbudet så var det kanske inte så konstigt. Rysslands låt var ju också bra, liksom Italiens, så för en gångs skull så var det bland de tre bästa låtarna det stod. Jag måste dock erkänna att jag föll för den österrikiske sångaren i The Makemakers när han sjöng "I am yours"! Glimten i ögat och allt det där! Trodde jag var immun mot sån't numera. Bedrog mig där! Georgiens bidrag, "Warrior" med Nina Sublatti, blev också en vid-första-hörnings-överrask-ning. Sedan var det nog ingen låt som direkt slog an!

Jag har inte lyssnat på inför-programmen, så igår när jag av en slump slog på TVn, fattade jag att det var finaldags! Inget myspysgott hade jag ordnat och ingen godsakiglaset heller. (Men å andra sidan; varför i år när jag inte har haft någotgott i glaset förr om åren!) Tyckte bara OK, nu missade jag inte finalen i alla fall! Men om sanningen ska fram, lyssnade jag bara med ett halvt öra fram till Måns nummer. Försökte att tänka mig honom som vinnare, men han gick inte hela vägen fram. (De andra svenska bidragen som vunnit tror jag att jag prickade in.) Efter Måns försökte jag skärpa mig och lyssna....

Charmören!

Kvicknade till vid nr 14, charmören, och automatiskt när Grekland nämndes! Men tyvärr, deras bidrag var blekt i år. Nästa huvud-vridning mot TVn kom vid nr 23, Georgien, helt OK. Resterande lyssnade jag till; Ryssland och Italien stod ut! Lite önskade jag att charmören skulle vinna, men så blev det ju inte. Delad sistaplats med 0 poäng! Missförstådd av hela unionen!!! Georgien en 11e plats, ganska okej. 

 Conchita 2014

Ja, lite roar barnen, eller hur man säger! Det roligaste under kvällen var när det nämndes att Conchita varit med en gång tidigare. Körat i Frankrikes bidrag  2008.  Hade glömt hur den låten gick, men det var en av låtarna jag tyckte var OK det året. (Fick ingen bra placering så vitt jag minns.)  Ska se om jag kan få tag i den någonstans; kan kanske "beama" ner den eller så! Vad man nu gör....

Så var det roliga slut för i år. Undrar om hon hade fixat brösten  (programledaren med så avslöjande dekolletage) eftersom hon var tvungen att visa upp dem? Kostat mycket pengar och varför gömma dem då? Tyckte ändå inte att det såg vidare snyggt ut faktiskt. Har man blivit för gammal och gnatkärring, mån tro?

Lasse...

 ... i mitt minne bevarad

 Lasse

Nu har det gått nästan exakt ett år sedan Lasse dog. Sorgeåret! Hur kan ett år gå så sakta och ändå så fort? Jag har genomlevt ett år utan Lasse. Just genomlevt, klarat mig igenom. Det har inte varit lätt! Vet inte hur många gånger jag hört honom ute på bron och tänkt:  "Nu kommer han!" Vänt mig till hundarna och varit på väg att säga:  "Nu kommer husse hem!"  Sedan insett att så är det inte längre. Han kommer inte hem mer.  Han är borta för alltid!  Så definitivt - för alltid! Många andra har också försvunnit under årens lopp, men det blir lite skillnad när det är den man lever med.  Som alltid ska finnas där. Som sedan inte finns där.

Jag kan än idag höra hundarna när de väckte mig, rusade iväg till fönstret mot gården och tystnade, båda två.  Tog mig upp ur sängen för att kolla vad det var (hade inte sovit på två dygn, varit hos Lasse och nyss kommit hem), men det var ovanligt att de tystnade så snabbt och båda samtidigt. Så jag gick in till dem och där stod de i fönstret och stirrade båda två på samma fläck, samtidigt som deras svansar svängde sakta. Jag såg ingenting! Blev nästan desperat: "Vad tittar ni på?". De fortsatte att stirra, stod kvar på samma ställe och bara tittade ner på samma fläck mitt på gården. Jag tittade verklig i deras ögon för att se VART de tittade och kollade in riktningen , men det fanns inget där! Klockan var då kvart över två på natten den 12e maj. Efter en stund hoppade de ner, båda två, och gick in igen och la sig i min säng. (De låg i min säng under hela tiden Lasse var sjuk och på sjukhuset och ett bra tag efteråt). Jag gick också och la mig, tills de rinde strax efter klockan fyra och sa att Lasse var död. Jag trodde han hade dött då, vid fyra, men sedan fick jag höra när jag kom dit att han dött några minuter efter två. Jag kände att jag höll på att svimma när jag hörde det... Hur ska man tolka något sådant? Såg hundarna Lasse? Kom han för att ta farväl av dem? Kanske av mig också, om jag bara hade fattat. Men det var väl ingen som trott att han skulle dö redan den natten. Han hade varit på toaletten själv och fått i sig lite mat... Jag grubblar fortfarande. 

Lasse och Lexi tar en lur i kökssoffan!

 Kaffe- kaffetåren ska det va!

Riktigt på riktigt har han ändå inte lämnat mig. Jag drömmer om honom nästan varje natt. Alla drömmar är så levande; HAN är så levande. Vi ska åka hem till mamma och pappa som vi alltid gjorde, eller åka tillbaka hem. Eller så har vi köpt det här stället och håller på att rensa överallt. Han kan vara på jobb någonstans och jag drömmer att jag går och väntar på honom; och den lättnad jag känner när han kommer och inget har hänt honom. När jag vaknar tar det ett tag innan jag fattar att jag bara drömt. Det har hänt att han ropat på mig så högt att jag vaknat och ropat tillbaka:  "Ja, vad vill du?" Märkligt vad hjärnan kan projicera och kontrollera - nästkommande natt fortsätter ibland drömmen där den sista slutade och då finns dessutom allt med som hänt en massa drömmar tillbaka!

Max hjälper husse...

Käre Lasse, inte blev det som vi tänkt! Flytten hitupp för att du skulle få jaga, fiska och hålla dig sysselsatt med reparationer. Du var en sån som inte kunde sitta still och göra ingenting. Trots att du hade lungfibrosen, så höll du ändå igång, så länge det gick! Det var först när du började få ont av cancern som du inte orkade... och jag är säker på, nu, att du anade att du var riktigt illa däran. Varför gick du inte till doktorn tidigare? Då hade du kanske inte blivit smittad av den där lunginflammationen och kunnat få behandling! Om inte om hade varit....  

Vila i frid!